Har snackat så mycket om min inställning till saker och ting och just nu är min inställning så jävla DÅLIG till typ allt. Det känns verkligen som en ren dubbelmoral när jag har suttit och predikat om att allt handlar om ens inställning när man råkar ut för någon eller om någon gör något som man inte förväntat sig eller vill. Men det var så jag kände då, och då kände jag mig stark. Det gör jag inte nu. Känner mig så himla känslig hela tiden och blir ledsen och har ångest för cirka allt jag är med om på en dag. Kan tänka mig att det inte är så kul att vara i min närhet just nu.
Fick ju antidepressiva för min pms och jag har ätit dem i ca två veckor nu. Tydligen kan man må sämre än vad man gjorde innan i början när man äter dem och det kan jag intyga att det stämmer. Var verkligen längesedan jag hade sån här ångest och kände att livet inte är nå roligt alls. Jag brukar bli mer negativ på sommaren för att jag har mindre saker att göra men nu tycker jag det är jobbigt att bara gå till affären och handla. Alla människor ger mig ångest och är bara i vägen.

Har sån sjuk ångest över att jag ska vara ensam i tre nätter i helgen också. Jag vet att jag kommer klara av det och det är inte så svårt egentligen. Men min rädsla för att bli övergiven har verkligen stärkts de senaste veckorna och jag vet inte om det beror på tabletterna eller vad det är. Men det är mindre roligt måste jag erkänna..